FRAM och den nya kemikalieskatten på elektronik i Almedalen

Seminariet på Västsvenska arenan videostreamades och kan ses här. (OBS öppnas i nytt fönster)

Från vänster till höger; Mikael Karlsson (ordförande EEB samt forskare på KTH), Susann Lundström (partner KPMG), Åsa Romson (riksdagsledamot Mp samt Ordförande i EU-nämnden) samt Pernilla Rendahl (docent i juridik, FRAM centret vid Göteborgs universitet, moderator).

Från 1 juli har vi nu en ny kemikalieskatt på vissa elektroniska produkter (TV, mobiler, surfplattor, vitvaror mm). Syftet med punktskatten är att minska förekomst, spridning och exponering av farliga flamskyddsmedel i människors hemmiljö. Lagtekniskt är det elektroniska produkter som beskattas men det är kemikalierna i produkterna som skatten är tänkt att träffa. Konsumenter som köper varor direkt från andra länder drabbas dock inte av kemikalieskatten. Läs mer om skatten här.

Många har varit positiva men det har även riktats skarp kritik mot den nya skatten. Under seminariet användes den nya kemikalieskatten användas som ett exempel för att belysa principiella frågor avseende skatter som styrmedel för att nå ett miljömässigt ändamål. Pernilla Rendahl från FRAM inledde seminariet med att presentera skatten och därefter gavs panelmedlemmarna möjlighet att lyfta sin respektive syn på den nya skatten därefter följde en debatt kring för- och nackdelar med den nya kemikalieskatten.

Panelen var överens om att vi inte vill ha farliga kemikalier i någon typ av produkter. Alla fann det också märkligt eller till och med skrämmande att vi år 2017 vet så lite om vilka kemikalier som finns i vanliga produkter och huruvida dessa kemikalier är farliga eller säkra, eller något däremellan. Vad gäller den specifika skatten på elektronik, som nu implementeras från 1 juli, fanns det flera olika synpunkter. Panelen kom överens om att politiska instrument som den nya skatten behövs för att minimera användningen av farliga kemikalier. Åsa Romson påpekade att alla nya skatter som införs möts med skepsis och kritik av de som direkt berörs av det. Susann Lundström vidhöll att den elektronikskatten som den är nu är utformad är för klumpig och inte rättvis, eftersom den bara gäller när produkter säljs i Sverige. Mikael Karlsson poängterade att politiska instrument verkligen behövs och om man väntar på det perfekta instrumentet kommer det aldrig att bli någon förändring.

En fråga från publiken rörde det faktum att skatten även gäller när man säljer återanvänd elektronik och hur det överensstämmer med en annan målsättning i samhället dvs att sträva efter cirkulär ekonomi? Svaret var tydligt; Vi ska inte cirkulera farliga kemikalier. Dessutom, om vi har problem med att veta vilka kemikalier som finns i nya produkter verkar det omöjligt att veta vad som finns i den äldre elektroniken.

Åsa Romson framhöll tydligt behovet av mer forskning om skatter för att nå miljömässiga mål.